Wednesday, October 18, 2006

Emma's House is empty

Jag kan inte längre minnas hur jag kom i kontakt med den här låten. Jag blev glad varje gång jag hörde den, jag visste att bandet hette Field Mice och det var allt som betydde något. Sarah Records hade jag aldrig hört talats om och det skulle gå många år innan jag förstod hur saker och ting hängde ihop. Universum, livet och popmusiken.

Be mig att sätta ihop en blandskiva till en sympatisk person som tycker om popmusik utan att känna till dess historia. Emma's House skulle vara en av de första låtarna att skrivas ned. Jag brukar faktiskt önska Field Mice när jag är ute. Det händer att folk frågar mig vilken låt jag önskat. När de får veta brukar de flesta bara skratta. Jag tar inte illa upp men för mig är Field Mice allvar. Enstaka gånger förstår folk mig. Som en utekväll i början av september i år. Jag och flickan jag dansade med diskuterade vilken låt som dj-killen borde lägga på. "Canada", sa jag. "Emma's House" sa hon. "Canada är bättre", fortsatte jag. "Fler känner igen Emma's House så den funkar bättre" svarade hon. "Canada efter två när folk blivit fulla då?", frågade jag och log. Hon nickade och skrattade. Jag kommer inte ihåg om vi fick någon Field Mice men det var en fin kväll. Faktiskt en av de bästa i höst (men inte bara för det).

Världens bästa konsertklubb heter Emma's House och bor i Mejeriets lokaler. Det är förstås inget sammanträffande. Emma's House var första låten som spelades efter Langauge of Flowers underbara spelning i lund i våras. Popscene-Daniel som var dj då verkar ha tagit med sig traditionen vidare för samma låt var den första som spelades även efter Camera Obscura på KB. Dessvärre har Josefs konsertklubb paus just nu så det är precis som i låten. Tomt med andra ord.

När vi ändå talar om Field Mice så kan jag passa på att berätta att jag verkligen vill ha 2CD-samlingen Where'd You Learn to Kiss That Way. Synd bara att den är i princip omöjlig att få tag på i nyskick utan att betala överpris.
Nåväl, det börjar bli dags att runda av dagens inlägg. För er som redan är bekanta med Field Mice är det här mest nostalgiskt svammel. För er andra är mp3-länken nedan en utmärkt introduktion till ett av alla tiders viktigaste band. Som bonus får ni en chans att höra Aberdeens cover.

Five to six that's what the time is
the cold cuts through my shirt of cotton made
Five to six that's what the time is
Where you are
Where you now are
You have nothing to live up to
You have nothing to live down
Emma's house is empty
so why do I call it Emma's house?

The Field Mice - Emma's House
Aberdeen - Emma's House

1 comment:

Anonymous said...

Aberdeens cover är det värsta jag någonsin hört.