Thursday, October 19, 2006

Weathershows skivsamlande och önskelista


















Jag hade väntat i alldeles för många dagar och blivit lika besviken varje gång. Mitt postfack hade inte fått någon mat på länge och var lika tomt som mitt liv. Väl medveten om att det var den tiden på månaden då räkningarna snart skulle ramla in tänkte jag sätta upp en lapp till brevbäraren med texten Fragile, Don’t Crush men lät bli för han skulle ändå inte förstå. Ytterligare en värdelös dag hade passerat. Jag var trött på låtsasmänniskor som agerade marionetter i livets skådespel. På väg hem insåg jag att sommaren var slut och min kropp var för tunt klädd. Jag borde ha varit van men ändå inte förberedd för kyla. Jag saknade något varmt och äkta. Det verkligaste jag fann låg på mitt skrivbord, en telefonräkning för samtal jag inte minns att jag ringt.

Jag saknar den där tiden då en ny skiva kunde rädda mitt liv. Att kolla posten och upptäcka att skivorna jag drömt om äntligen hittat hem. Materiell lycka som just då var viktigast i livet. Trots att den var köpt för pengar. Trots att den bara varade några sekunder. Det var egentligen bara några år sedan men den tiden känns ändå oändligt långt borta.

Att förklara ett extremt och nästan överdrivet musikintresse för en utomstående är svårt. Jag har aldrig riktigt försökt. Ni som läser här förstår nog vad jag menar. Senast på väg hem från Camera Obscura diskuterade jag popmusik i allmänhet med en bekant popnörd. Jag tror vi båda kom fram till att den materiella egendom vi värderade högst inte helt otippat var respektive skivsamling. Jag har svårt att tänka mig ett liv utan mina skivor. De är en del av min identitet. Om man någon gång i livet varit besatt av samlande vet man att man aldrig kan bli riktigt nöjd. För varje skiva jag köper upptäcker jag tre nya som påminner mig om hål i de överfulla cd-ställen. Det fanns en tid då jag varken kände till Shelflife, Labrador, Matinée eller Sarah. Det var nog inte en bättre tid men däremot en enklare tillvaro. Som ni säkert förstår är mitt skivsamlande komplicerat. Jag har helt klart ett annat förhållande till skivor idag än för fem år sedan. Min dator i kombination med bredband har gjort mig lat. Många nyinköpta skivor ligger orörda i en hylla samtidigt som de snurrat otaliga imaginära varv i datorn. Jag spelar nästan aldrig mina cd-skivor hemma längre. De samlar mest damm, men de betyder fortfarande väldigt mycket och jag skulle aldrig kunna tänka mig att göra mig av med dem.

Känslan av något äkta tror jag är den främsta anledningen till att jag fortfarande samlar på skivor. Jag vill förstås också göra rätt för mig och stödja mina favoritband och skivbolag men det stämmer bara in på band och artister som hör hemma på små indieskivbolag. Den här förklaringsmodellen trasas sönder i exemplet med Anna Ternheim vars skivor ges ut av ett vidrigt skivbolag som sprider skräpkultur. Man skulle kanske kunna förklara det genom att jämföra skivor med troféer men det stämmer ändå inte in på mig för jag har aldrig känt något återkommande behov att visa upp min samling för andra. Däremot känns den viktig att visa upp för mig själv. Jag känner igen en del av mina favoritskivors ryggar i fodralen på flera meters håll. Just det är anledningen till att det är tråkigt att sortera jobbiga mappar på datorn samtidigt som det är trevligt att botanisera i den riktiga cd-samlingen. Mapparna förblir just bara mappar. De innehåller musiken men inget mer. När jag skriver det här tar jag fram Pulp – Different Class för att se hur jag reagerar. Klart är att jag har känslomässiga band till den fysiska skivan, trots att det på plastfodralet sitter en ful lila cirkel som säger att skivan innehåller singlarna Common People, Mis-Shapes och Disco 2000. Jag öppnar fodralet och tar fram konvolutet. Känslan är lika äkta (men givetvis inte lika magisk) som första gången jag kom hem med skivan.

Min egen skivsamling betyder förstås mest för mig men jag älskar även att bläddra i andras samlingar. Ser jag ett enda band jag avgudar letar jag vidare driven av möjligheten att finna ytterligare en favoritskiva som inte finns i min egen samling. Tittar på fram- och baksida men är inte jobbig nog att ta ut konvolutet, inte i andras samlingar. Endast i extremfall. Jag försvinner lätt in i en egen värld. Jag minns en efterfest där jag sansade mig till en början men till slut inte kunde låta bli att gräva i lp-samlingen. Tjejen som bodde där visste att jag skulle göra det förr eller senare. Det är kul att gissa vilka skivor en person har när man sett delar av en samling. Varje samling är personlig och det är nog därför det är så intressant att bläddra bland plastbitar och pappfodral.

Tag en skiva som Belle and Sebastian – The Boy With The Arab Strap. Den är tryckt i tiotusentals exemplar (minst) och är inte på något sätt exklusiv. Ljudet är nästan lika bra på mp3. Förutom att det är en av mina favoritskivor är den också ett mycket gott bevis på att exklusivitet inte är den största drivkraften i mitt samlande. Minnen är mycket viktigare. Det är nog därför jag har svårt för begagnade exemplar. Förutom ett gäng b&s-bootlegs så tror jag att den enda skiva jag köpt begagnad är The Primitives – Lovely. Jag vill ha skivor som jag själv har repat och slitit, som inte redan förstörts och förbrukats av andra. Jag är sjuk, jag vet. Fast jag borde dock ha gjort ett undantag och köpt The Boy With the Arab Strap i promo samtidigt som jag köpte Tigermilk i promo, vid enstaka tillfällen kan bättre begagnat vara helt okej.

Skivor hjälper mig att minnas mitt liv och låtar fungerar ofta som fasta riktmärken. Häromdagen blev det väldigt tydligt då en tjej med ett mer normalt musikintresse av en slump hörde låten Lemon Tree av Fools Garden. Efter att ha tänkt efter ett tag sa hon plötsligt ”Paris 1996, precis efter jag tagit studenten”. Det var ett fint minne för henne. För vissa är just nostalgin en viktig faktor till samlandet men jag vill inte ha så många gamla skivor. Det är tråkigt att köpa en gammal skiva och på förhand veta precis hur den låter.

Fildelning och skivköp är ett annat ämne som jag helst inte tar upp i den här texten. Men fildelning har påverkat mina skivköp så jag ska försöka att kort redogöra för mina åsikter i nästa stycke så får det vara bra så.
Det är roligare att chansa med en ny skiva av ett band jag inte hört tidigare men jag har inte råd att köpa skivor på det sättet längre (någon som vill ha en Happy Mondays-skiva?). Dessutom kommer man förr eller senare till ett stadie där man har svårt att plocka upp tips av andra. Jag hade stagnerat i min musiksmak och internet kom som en räddning och revolutionerade mitt musiklyssnande. Med program som dc får jag en chans att lyssna på skivor innan köp och värdera dem enbart efter mina egna intryck. Jag tänker rätt länge innan varje köp och beställer nog för ungefär lika mycket pengar per år som förut. Jag är mycket nöjdare med mina skivköp nuförtiden men blir sällan överraskad. De flesta skivor köps numera från band på små skivbolag och jag är mest intresserad av ep-skivor. Ofta köper jag skivor av band jag inte känt till om det inte vore för internet. Även om jag inte skulle köpa något jag inte tycker om så är skivor som är svåra att få tag på mer värda eftersom de är exklusiva. Jag funderar på att köpa The Snow Fairies – Get Married främst tack vare det underbara omslaget. Exklusivet har dock aldrig drivit mitt samlande och det brukar stanna vid funderingar.

För att gå tillbaka till skivsamlandet igen så konstaterar jag att mycket var annorlunda förr. På den gamla goda tiden såg jag det inte som något konstigt att lyssna på en enda skiva i flera månader. Saker och ting förändras på gott och ont och vissa minnen förändras över tid. Jag har glömt varför jag köpt många av mina skivor. När jag tvivlar på mina val i livet försöker jag selektera fram minnen om varför jag gjorde de val jag gjorde. Det är inte alltid de skäl som fanns där en gång i tiden fortfarande känns relevanta men de är viktiga för att man ska kunna förstå. Det är ungefär likadant med skivor. Jag blir ibland lite förundrad över att hitta No Doubt – Tragic Kingdom i min bokhylla men jag behöver inte lyssna många sekunder på Don’t Speak för att förstå varför jag köpte det albumet. Don’t Speak får representera alla speciella låtar jag blev kär i någon gång i livet som ensamma gjorde album värda att köpa. Det var förresten 1995 och då var jag 13 år.

Idag är jag 23 år. Jag lever att annat liv med nya band och nya favoritlåtar och kärleken till popmusik är det enda som består. Om jag någon gång i framtiden ska minnas den här fina bloggen så är det inte för bandet som skrev låten som bloggen är döpt efter. Jag ville verkligen döpa min blogg efter en låt av Langauge of Flowers istället. Songsaboutyou var dessvärre upptaget på blogger och jag är fortfarande ledsen för det.

Det händer att jag tar den här bloggen för seriöst. Jag går in och tittar på statistiken över er läsare, får veta varifrån ni kommer och via vilka sidor ni klickar ut. Ibland tar jag skivsamlandet lika överdrivet seriöst. Jag har gett bort en och annan singel eftersom jag tyckte att de inte passade in i samlingen. Är det någon som vill ha en skiva av Happy Mondays (ja, jag hatar Pills 'n' Thrills and Bellyaches och det var sista gången jag lyssnade på åsiktseliten etablerade sanningar om vilka album man ska tycka om, det är rätt många år sedan nu) eller Starsailor? Det är precis som om de drar ned helhetsintrycket och därför måste försvinna för att jag ska få konsistens i min samling.

Ibland missar jag tillfällen att fynda (Shelflifes utförsäljning, någon?) men jag har gett upp tanken på den perfekta skivsamlingen. Med skivorna i listan nedan skulle jag vara nära. Men jag kommer inte att köpa allt och de här skivorna kommer förr eller senare att ta slut. Då återstår bara ebay. Det känns lika bra att tipsa er, för någon av de här skivorna kan kanske bli er The Boy With the Arab Strap eller Songs About You. Samtidigt vet jag att det skulle kännas väldigt tomt den dagen jag mot all förmodan skulle ha fixat alla de här skivorna. Dags att skaffa en ny hobby då och börja om från början.

Songs About You är den enda skiva i min samling som är signerad och det är också min favoritskiva. Om jag måste välja en favorit till i samlingen så får det bli den vita promoskivan Is It Wicked Not to Care? med grönt pappfodral.
Avslutningsvis, någon länk till min skivsamling får ni inte. Popmusik är ingen tävling. Vi låter det stanna vid kärlek så är vi på samma plan.

WEATHERSHOWS ÖNSKELISTA:
Acid House Kings - Say Yes If You Love Me EP (2002, Labrador), 7.83$ tweekitten
Annemarie - The Living Model EP (CD-R, 2005, Music Is My Girlfriend), 30 SEK fractiondiscs
Architecture in Helsinki - Fingers Crossed (2004, Bar None Records), 13.65$ cduniverse
The Arrogants - Your Simple Beauty EP (2000, Shelflife), 8.95$ tweekitten
The Arrogants - Nobody's Cool EP (2002, Shelflife), 8.95$ tweekitten
The Autocollants - Why Couldn't Things Just Stay the Same (1999, Shelflife), omöjlig hitta
Backfish - It's Emily (1997), 145 SEK dgr
Belle and Sebastian - Wrapped Up in Books EP (2004)
Marit Bergman - From Now On EP (2003)
The Besties - Singer (2006, Skipping Stones), 120 SEK fractiondsics
Brittle Stars - S/T (2000, Shelflife), omöjlig hitta
Camera Obscura - Lloyd, I'm Ready to Be Heartbroken (2006)
The Cardigans - For What It's Worth (2003)
The Consultants - Work From Home (2005, Shelflife), 13.85$ cduniverse
Dear Nora - Dreaming Out Loud (2001)
Douglas Heart - S/T (2003, Labrador), 149 SEK dgr
Fibi Frap - How Fast Is Your Heart Beating EP (2004)
The Field Mice - Where'd You Learn to Kiss That Way (1997, Shinkansen), helt jävla sjukt omöjlig få tag på i nyskick utan att betala ett överpris men jag vill ha den.
Free Loan Investments - Ever Been to Mexico EP (2002, Shelflife), 10.55$ cduniverse
The Gentle Waves - Green Fields of Foreverland (1999, Jeepster), 159 SEK dgr
The Gentle Waves - Falling From Grace EP (2001)
Go Sailor - S/T (1996, Lookout), 12.15$ cduniverse
Happy Birthdays - Happy Birthdays CD-R (2004), 35 SEK dgr
Heavenly - vs Satan (1990), 12.89$ cduniverse
Hello Saferide - Would You Let Me Play This EP 10 Times a Day (2006, Razzia), 39 SEK dgr
Looker - S/T EP (2006)
Lucky Soul - Lips Are Unhappy (2006), 2.50 GBP Roughtrade
Mates of State - All Day EP (2004, Polyvinyl), 6.19$ cduniverse
Mates of State - Bring It Back (2006, Barsuk), 11.59$ cduniverse
The Maybellines - Chatfield Holiday (2002, Best Friends), 10$ tweekitten
My Favorite - Kids Are All Wrong EP (2003, Double Agent Records), 8.95$ cduniverse
Popsicle - Popsicle (1995)
The Positions - Bliss (2006), 14.15$ cduniverse
Postal Blue - Road to Hapiness (2006, Humblebee), 55 SEK
The Primitives – Pure (1989)
Razorcuts - R Is for Razorcuts (2002, Matinée), 125 SEK fractiondiscs
Razorcuts - A Is for Alphabet (2003, Matinée), 49 SEK dgr
Red Sleeping Beauty - Singles (2000, Siesta), Åhhhhhh vad jag vill ha den här.
Red Sleeping Beauty – Bedroom (1995)
Red Sleeping Beauty – Smile 7" (1995)
Rough Bunnies - Rough Bunnies Goes Pirate (2002)
Saint Etienne – Sylvie (1998), hittas nog enklast på ebay. Vill ha den gröna!
Saint Etienne - Good Humor (1998), 9.75$
Shelflife Records - You're Still Young at Heart (2003), kanske tidernas bästa samling. Innehåller Free Loan Investments - Rush Hour by the Shermans!
Shelflife Records - You Make Me Smile
Shelflife Records - One (2001, Shelflife), 17.25$
The Shermans - Hapiness Is Toyshaped (2001, Shelflife), 12.50$ tweekitten
The Shermans - Falling Out of Love EP (2001, Shelflife), 8.95$ tweekitten
Skypark - Summer Days Are Forever EP (1998)
Slowdive - Souvlaki (1993), 9.75$ cduniverse
The Snow Fairies - Feel You Up (2003), hopplös få tag på om man inte beställer direkt från Red Square.
The Snow Fairies - Get Married (2005, Red Square), 110 SEK fractiondiscs. Värd köpa bara för omslaget.
The Snow Fairies – Voila! (2006), direkt från bandet isåfall.
The Softies - It's Love (1995), 14.97$ cduniverse
Stars - Ageless Beauty (2004), en gång fanns den på cdon och jag köpte den inte.
Stars - Set Yourself on Fire (2004), us-utgåvan (eu-omslaget för fult för köpa skivan)
Strip Squad - Just Obey! EP (2005), också omöjlig få tag på nu.
The Tidy Ups - Dizzy Heights EP (2006, Music Is My Girlfriend), 45 SEK fractiondiscs
The Wilson Hospital - Call Me A.S.A.P. (2003)


Alla skivor förutom Red Sleeping Beauty - Smile är cd-skivor. Köp från fractiondiscs, dgr, cduniverse, tweekitten och rough trade.

2 comments:

Jonas said...

Fin text. Känner igen mig i mycket av det där om skivsamlande.

nils said...

Jag har dom här fyra:

The Maybellines - Chatfield Holiday
The Shermans - Hapiness Is Toyshaped
The Snow Fairies - Feel You Up
The Tidy Ups - Dizzy Heights EP

och skulle nog gärna ha flera av dom på din lista, men inte alla. Det är tur att man som skivnörd har olika smak. Då behöver man inte alltid slåss över dom skivor man faktiskt råkar hitta till överkomligt pris. typ.
yes.
så var det med det.